Carina 2.

Ni som läst min blogg lite längre kanske minns de 2 liven jag och familjen räddade i vintras? Det ryser fortfarande vid tanken på detta, minns fortfarande miljön och känslan då vi kom in till dem.. minns det som det vore igårnatt.
Det var som taget ur en film.
Detta är nåt jag önskar fler kunde vara med om.. framförallt sånnadär människor som inte lyfter ett finger för nått, som sitter högt på sina höga hästar så de nästan får svindel. Eller nä, det önskar jag inte, för då hade aldrig dessa överlevt... Eller kanske?! Detta är nåt som skulle kunna plocka ner folk på jorden igen, det lovar jag.

Mer om den natten finner ni här.

Jag har fått nya bilder på (tjuren) Carina från min lillasyster! 
JÄKLAR vad stor han har blivit! =)
Han döptes efter mig eftersom min mammas sambo inte trodde han hade överlevt om inte jag hade vart hemma hos dem just den natten.
För JÄVLAR vad vi bokstavligt talat fick slita ut honom ur kvigan.
"Lilla" jag som inte är direkt på landet mer än hos mamma och hennes sambo.. och det är inte ofta.
Men som sagt, detta var mitt livs häftigaste ögonblick. Förmodligen för att det gick som det gick. 
Hade det vart tvärtom hade jag väl fortfarande haft mardrömmar om detta! =/

Här kommer han... *trumvirvel*....
TADAAAAAAAAAAAAA!!!

Vad litet och sammanpressat bilden blev!

________________________________________________

Och här är han som "nykläckt" =)

Jag känner mig som en stolt mor som fått ut honom (självklart med hjälp av mamma, hennes sambo och lillasyster).
Tänk er själva.. 4 pers som tar i för kung och fosterland för att kunna få ut kalven för att rädda livet på både den och kvigan.

Ooooh.. blir snart tårögd!
Får sluta här =)