Arbetsmoral?!

Alla har väl hört det, kanske deltagit i det också. 
Jag pratar om skitpratet om allt och alla. Oavsett om man är "riktiga" kompisar så finns det de som mummlar/himlar med ögonen och/eller gör "mogna" tecken i form med gestikuleringar bakom ryggen på andra.

Jag skall inte helgonförklara mig själv. Jag har vart med och skrattat åt en del grejer som folk har sagt, men då om bara själva kommentarerna eftersom jag har den humorn jag har. Aldrig ÅT någon vilket säkert några Tidaholmare kommer att tro.
När folk har himlat med ögonen har jag himlat med bara för att de "började". 

MEN NU ÄR DET SLUT PÅ DET!
Jag är så FÖRBANNAT jävla trött rent ut sagt på hur jäkla grisiga folk kan vara emot varandra. 
Det förekommer på jobb, skolor, familjer.. ÖVERALLT!!
Även den svage hakar på, vilket jag gjorde.
Gjor-DE.
Nu är jag starkare psykiskt än någonsin. Jag har växt ordentligt inombords och känner mig mognare än någonsin.
I veckan beslutade jag att jag F*N inte skall "hänga" på allt skitsnack och skratta åt det roliga de säger.. för det är ju ändå våra medmänniskor.
Visst, man kan inte vara alla till lags, självklart inte. 

Jag tycker att det är tragiskt över hur folk kan bete sig falskt.
Jag har hatat mig själv för detta.
Folk man tror man kan lita på. 
Tänk så här: De som pratar skit om andra, fundera på vad de säger om dig så fort du vänder ryggen till.
Jag tror inte längre på :"Åh, NEEEEEJ DÅ, det är klart jag inte säger nåt ooom diiiiiig till andra".
YEAH RIGHT!!!

NÄ... 
..Nu är det raderat det som varit, och ny omstart.

Ni skall bara veta hur skönt det känns att bara "lyssna" på vad andra säger och verkligen känna efter  hur illa det låter när folk pratar.
Plötsligt känns det som det ligger mörka moln över somliga....

.... och då är de molnen inte över mig.

Stå på er!

(Alla mina kompisar kan hålla sig lugna, har inte ens en "ond" tanke om er. Och allt som sagts till mig har jag hållt inom mig. I mitt fall rör det sig om annat "fall". )