Sitter och tänker på farfar. Han spelade nintendo(det svart gråa gamla) till han blev 90 år!! Han började spela de sista kanske 7(?) åren av hans liv, det var visserligen "bara" schack han spelade då men det är ju fortfarande mer än vad de andra äldre spelar nu för tiden :). Farfar dog precis innan jag och Daniel skulle till Thailand. Jag missade begravningen.. Jag vet inte om det "var lika bra" det eller inte. Jag skulle förmodligen aldrig slutat gråta om jag gick dit. Vågar inte gå på sådant.  Det kommer förmodligen en dag då jag kommer ångra att jag inte gick dit.
 Även om vi inte träffade farfar lika mycket som många andra träffar sina mor/far-föräldrar så saknar jag honom oerhört mycket. Man vill ju aldrig att någon i ens närhet skall gå bort.
 Man får leva på minnena. 
 Mormor träffade jag en liten snabb sväng förra året annars var det väl inte på kanske 4 år dessförinnan, morfar träffade jag då i samma veva. Anledningen där är att de bor i Polen. När jag var liten var vi i Polen 1-2ggr/år, sedan 1ggn/år.. sedan fick jag jobb och det och .. ja.. så är det. Jag kan ändå inte prata med dem eftersom jag inte kan någon polska, de kan ingen svenska eller engelska.. och mamma går ju på högvarv bland alla kusiner så det är lite svårt ibland att få kontakt med henne :) Hon kan ju prata med dem så är det något ord på engelska jag inte kan så får hon antingen översätta det till polska eller allt det jag försöker säga :)
 Så.. Det är väl mest jag och lillasyster som inte är så nära våran släkt. De som är på min halvpappas sida bor ju här i stan iallafall (2 halva storasystrar vid 40-års åldern) och de kommer ju på födelsedagskalas samt att vi byter julklappar. Så DET känns ju roligt måste jag säga. Hade inte Polen legat så långt bort så hade vi ju setts oftare såklart.
 
 blablablaa.. Vad jag försökte få ut av detta vet jag inte. Ingenting förmodligen. Jag behövde nog lätta mitt hjärta lite eftersom jag spann på med mor/farföräldrar efter att jag skrev lite om farfar; vilket det var det som var syftet med detta inlägg.
 Men som ni ser så blev det så mycket mer.
 
 Jag hoppar ni uppskattar era nära och kära djupt där inne trots faster Agdas dåliga andedräkt, morbror Bertils mindre fina klädval etc.
 Hörde nämligen på P3 förra julen vid EXAKT denna tidpunkt att det var bl.a det folk störde sig på på deras släktträffar innan/vid/efter julhelgen.. varpå jag sms:ade in till P3 och skrev en grej. Ni som hörde det vet nog vilket sms som var från mig.
 Ni som inte hörde.. Undrar ni vad det handlade om så är ni välkomna att kommentera. Jag kan blotta en del av mitt liv MEN inte ALLT. Till okända personer: Inga problem. -Men när jag vet att några nyfikna skvaller-käringer i min stad läser min blogg och försöker luska ut en del av mig utan att fråga mig om det de vill veta   och/eller     frågar mig det de undrar över men inte får något svar av mig eftersom jag inte har någon skyldig gentemot dem att berätta ALLT om mitt liv trots att jag har blogg-, så då håller jag det hemligt här med.
 Det är rätt skrattretande. Vissa tror att de vet så mycket om mig eftersom jag är så öppen. Men my goooooooood vad de inte ens vet en 1/10 av mig. ^^
 
 
 Nu tjötade jag iväg igen.
 Skall nog baka lite kakor till Daniel och hans kompis som sitter och spelar spel :)
 
 
 Ha en skön kväll!
torsdag 11 december 2008
Lättar hjärtat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar