Polen nästa.

Åker till Polen med 80% säkerhet söndagen den 17:e maj. Mormor är dålig, hjärtat krånglade förra veckan, lite bättre nu så nu är det "bara" hennes parkinson som är jobbigt. Och det räcker ju och blir till.
Har träffat henne 1-2dagar på några år. DET känns.
Har vart mycket jobb och så. I slutändan, vem tackar en för det "om 100 år"?
Så detta var verkligen ett wake-up-call till verkligheten. Nu vill jag åka till Polen, hem till mormor MED EN GÅNG!!!
Jag ska köpa med mig massa korvbröd till henne, för det minns jag från då jag var mindre att hon verkligen tyckte om att äta som det är och med smör på. Precis som barna.. (jag tycker inte heller det är så fy skam ;))
Det tråkiga är ju att jag har glömt bort all polska. Så mamma är ju tolken mellan mig och resten av släkten.
Kunde prata polska när jag var liten men förträngt det under min uppväxt. Ville ju bara kunna svenska.
Klockrent då jag ägde mina helsvenska klasskompisar i Svenskan i skolan
Jag bryter inte någonting så därför blir ju folk helt förvånade när jag säger att jag har helpolskt blod i mig.
Och så MÅNGA kommentarer jag fått i samma veva -"Du ser verkligen inte ut som en polack".
Haha. Tack, tror jag =)

Åh, jag hoppas verkligen jag hinner att träffa mormor innan det är försent. Jag hoppashoppasHOPPAS!!